Реферат: Iran Essay Research Paper SO ArbeteIranEn dag

Under krigets tid var det en stor utvandring till olika l?nder, bl.a. mycket till USA, framf?rallt i Los Angeles, Sverige och Tyskland. Men det har minskat nu

Notf?rteckning—-

*1 = Taget ur Encarta 95 \Iran fact box

_________________________________________________________________

sen kriget slutade. Irans regering har nu sagt att alla som har flytt ?r v?lkomna tillbaka utan att bestraffas. Men det finns ?nd? r?dsla i folk och det ?r m?nga, faktiskt de flesta ?ker inte tillbaka. Majoriteten av folket ?r Iranier (Perser) (66 % *1) sen finns det andra mindre grupper som t.ex. olika Turkfolk, Kurderna (10 % *1), Azerbadijaner (20 % *1) och Araber. Av alla Iranier ?r n?stan 98 % *1 Muslimer varav 90 % *1 ?r shia muslimer.

Jag kom pl?tsligt att t?nka p? att mormor satt p? altanen med en sl?ja, s? jag fr?gade om varf?r alla Iranska kvinnor hade sl?ja, om det var n?got mode eller s?. – Mormor hoppade till lite och sa att det inte hade n?gonting alls med mode att g?ra. Hon sa att det inte alltid hade varit s?, inte under Pahlavidynastin, utan sedan den Islamiska revolutionen hade det ?ndrats s? nu var det lag p? att b?ra sl?ja. Hon sa ?ven att det inte var bara vuxna kvinnor som hade sl?ja utan skolflickor m?ste ocks? antigen ha en sl?ja eller en sjallet.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur ” V?rldens l?nder sid 147 Folkgrupper, spr?k och religioner”.

_________________________________________________________________

Pl?tsligt fr?gade mormor mig en sak. Hon fr?gade efter n?gon typisk Svensk matr?tt. Jag t?nkte till lite och sa att det m?ste vara k?ttbullar med potatismos och lingonsylt. Jaha, sa mormor och fortsatte med att s?ga att en mycket god och vanlig iransk matr?tt ?r shelo-kebab. Som ?r ungef?r som vanlig kebab fast med ris (Kebab ?r en hamburgeliknande k?ttr?t som ursprungligen kommer fr?n Turkiet, det skall g?ras av n?tf?rs blandat med l?k och kryddor och skall helst grillas i, Turkiet ?ts det i “pita-br?d” med sallad och pepparoni.) Man ?ter ingen tillagad s?s till men som s?s kan man ha r? ?gg gula i riset ( Kanske inte l?ter som en delikatess men det ?r verkligen “g?ra g?tt”.) Som jag har f?rst?tt ?ter man mycket potatis till m?nga matr?tter i Sverige, sa mormor. Men i Iran ?ter man hellre ris och mycket br?d, och d? menar jag inget kn?ckebr?d utan dagf?rskt tunnbr?d som man bakar i stenugnar. F?r i tiden l?ngtade familjens son till att bli stor nog att g? ut och k?pa f?rskt br?d ?t familjen varje morgon. Det kan man s?ga var som en symbolis handling f?r sonen att han snart ?r “mannen” i familjen. Mormor sa: nu Ali, fr?n mat till litteratur h?r ?r det n?got som ?r bra att veta, ett par av Irans st?rsta poeter n?gonsin. En av dom var Sadi (d?d 1291 *1) och en annan Hafiz (d?d 1389 *2). Deras dikter handlade mest om Kvinnor, vin, k?rlek, och gud. Deras gravar finns i tv? olika tr?dg?rdar i Shiraz, omgivna av fina blommor, tr?d och m?nga olika font?ner med olika former. M?nga av deras dikter finns skrivna p? v?ggar d?r. Under semester perioden drar de flera tusentals turister och stadsbor om dan som vill l?sa deras dikter och njuta av naturen. Men fast?n det ?r s? m?nga bes?kare s? f?r det plats eftersom omr?det ?r mycket stort.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur en persisk bok.

*2 = Taget ur Bra b?ckers lexikon sid 350 (litteratur)

_________________________________________________________________

En tredje Iransk poet som ?r v?rldsber?md ?r Khayyam, han levde p? 1100-talet. En av Khayyams m?sterverk heter Rubaiyat. Khayyam och Rubaiyat n?dde Europa och Sverige av Engelsmannen Edward Fitzgeralds tolkning.

Mormor l?ste sen upp en dikt ur boken Rubaiyat *1:

Ty har jag under tr?det vid v?rstig

min bok och br?d och vin, och sedan dig

bredvid mig sjungande, v?r ?demark

blir paradis – nog paradis ?t mig

N?r mormor och jag kom in p? hur man uppfostras i Sverige, s? tyckte hon att vi ?r lite f?r fria. Hon sa att hon tyckte att frihet var bra med frihet men att man borde ha stor respekt f?r skolan och l?rare. F?r det saknar vi i Sverige. Hon sa ?ven att skolan ?r mycket sv?rare i Iran ?n i Sverige och man k?r med betyg och tenta f?r att komma till en h?gre klass redan i ettan.

Jag slingrade mig smidigt ut ur ?mnet genom att prata lite om Svenska h?gtider och fr?ga om Irans h?gtider. Hon sa att vi inte firar samma h?gtider som i Sverige, man firar t.ex. inte jul eller p?sk i Iran, utan man firar andra h?gtider som ny?r som intr?ffar den 21 mars eller Sizde-be-daar som ?r som en efterfest tretton dagar efter ny?r. D? skall man ut och ?ta god mat med v?nner och s? skall man t?nda en brasa. Det ?r sen en tradition att man sen skall hoppa ?ver brasan. P? sj?lva ny?r skall man duka upp ett bord med mat o.s.v. men sen ?r det en viktig tradition att duka upp sju saker vars namn b?rjar p? bokstaven S- och andra saker som t.ex. Koranen p? bordet.

Mormor stannade till f?r n?gra sekunder och tittade i boken som handlade om Iran. Sen sa hon att hon skulle ber?tta lite om Irans N?ringsliv och Ekonomi. Hon sa att Iran inkomster till st?rsta del fr?n jordbruket ?nda in i 1900-talet. Men vid mitten av p? 1900-talet minskade inkomsterna fr?n jordbruket och ?kade stort fr?n oljefyndigheter. Pengarna fr?n oljan har till st?rsta del g?tt till modernisering av landet. M?let var att Iran skulle bli ett bra industriland innan oljan skulle tagit slut, och hittills har det g?tt ganska bra med det. De st?rsta oljef?lten ligger l?ngs foten av Zagrosbergen, n?ra persiska viken. En annan viktig exportvara ?r de “Persiska mattorna” som bara genom namnet ?r v?rldsber?mda. Mattorna ?r handknutna och de ?r oftast ganska dyra. Priset p? mattorna beror p? bl.a. mattornas storlek, mattornas material och knutarnas storlek, desto mindre knutar desto dyrare eftersom det tar l?ngre tid att v?va och ?r finare.

Notf?rteckning

*1 = Taget ur Rubaiyat: Edward Fitzgerald tolkning, p? Svenska av A.G Damm skriven 1912. Dikt tagen p? sid 62 nummer XI.

_________________________________________________________________

Ett annat fint hantverk ?r “Khatam” *1. Det ?r Krossat elfenben som s?tts fast p? tr?ramar. Elfenbenen har olika f?rger och s?tts fast p? ramarna s? det bildar fina m?nster.

Men det ?r inte allt sa mormor i Iran bryter vi ocks? i gruvor som koppargruvor och blygruvor, vi har ?ven annat som mycket salt och socker och annan livsmedelsindustri. F?rutom mattindustrin finns det annan textilindustri ocks?.

Jag sa att i Sverige har man fortfarande SEK och inte n?n annan valuta som EMU. Jag fr?gade om Irans valuta. Jag sa att jag trodde att det heter toman, inte sant.